Anabaptismen och Pingstväckelsen
Denna text har jag också publicerat på Barnabasbloggen.
Ibland har jag fått frågan om man kan se 1500-talets Anabaptism som en föregångare till Pingstväckelsen. Jag har varit lite osäker på hur jag ska svara. Det finns många paralleller, men hur karismatisk var egentligen Anabaptismen? Hur mycket av Andens verk och Andens gåvor finns det exempel på i dess historia? Jag har länge tänkt att jag ska försöka finna svaret på detta men har inte hittat mycket skrivet om det. Nu har jag äntligen hittat en del och börjar så smått urskilja det intressanta svaret.
I boken Biblical Interpretation in the Anabaptist tradition skriver Stuart Murray om Anabaptismen och Anden. Han har också skrivit om det på nätet i en artikel som heter Anabaptism as a Charismatic Movement.
Det är välkänt att Anabaptismen talar mycket om Anden. Det är troligen den rörelse på 1500-talet som talar och skriver mest om Andens verk. Betoningen ligger på att bli född på nytt av Anden och få kraft att leva ett nytt liv. Erfarenheten av Anden är viktig. Det är tydligt att deras betoning låg på att erfarenheten av Anden ger kraft till ett heligt liv och inte på karismatiska fenomen. Men de karismatiska gåvorna finns där även om de är svåra att upptäcka eftersom senare tiders Mennoniter och Hutteriter ofta tonat ner den karismatiska sidan hos Anabaptismen.
Stuart Murray pekar på några olika saker. Det var inte bara extrema grupper som upplevde karismatiska fenomen, utan många av de mest respekterade ledarna rapporterar om sådana. Flera av medlemmarna i den första församlingen i Zürich hade syner (t.ex. Grebel, Mantz och Blaurock). Hans Hut hade profetiska drömmar och visioner. Jakob Hutter hade en övernaturlig dimension i sin tjänst och menar att under och tecken bekräftade hans kallelse. I ett brev 1535 skriver han att Gud "har gett mig sin välsignelse. Han har gjort sitt ord levande i mig och i många av dem till vilka jag har proklamerat Hans vilja och bekräftat ordet genom sin helige Andes verk med mäktiga under och tecken."
Det finns många exempel på profetior och profetiska budskap och till och med något enstaka omnämnande om att tala i tungor. Hos Pilgram Marpeck (en mycket sansad och respekterad ledare) finns en text som berättar om märkliga mirakel. Marpeck förkastar uppfattningen att under och tecken bara skedde på apostlarnas tid och berättar om troende som gått till avrättningsplatsen för att bli martyrer med glädje "genom den överflödande trösten och kraften i den helige Ande." Han fortsätter sedan: "Man förundras när man ser hur den trofaste Guden (som överflödar med godhet) har uppväckt flera av dessa Kristi bröder och systrar från de döda, efter att de blivit hängda, dränkta eller avrättade på något annat sätt. Fortfarande idag lever de ibland oss och vi kan höra deras vittnesbörd." Marpeck drar slutsatsen att sådant endast händer bland dem som är fyllda av Guds levande ord och Andens kraft.
Det finns alltså en karismatisk dimension i den tidiga Anabaptismen och den kan i någon mån ses som en föregångare till Pingstväckelsen. Jag tänker fortsätta att jobba med den här frågan och leta efter mer material. Jag tycker att den är intressant.
Som jag ser det ligger inte Pingstväckelsens framtid i att söka sig till den ortodoxa eller katolska traditionen, utan i att upptäcka sina rötter i den anabaptistiska visionen om efterföljelse i Andens kraft.
För övrigt kan jag nämna att Murrays bok Biblical Interpretation in the Anabaptist tradition är helt lysande. Det bästa jag läst på länge. Jag återkommer med en närmare presentation inom kort. Om du är intresserad kan du läsa en längre sammanfattning av boken här http://anabaptistanglican.blogspot.com/2007/05/sabbatical-report-8-...
Ibland har jag fått frågan om man kan se 1500-talets Anabaptism som en föregångare till Pingstväckelsen. Jag har varit lite osäker på hur jag ska svara. Det finns många paralleller, men hur karismatisk var egentligen Anabaptismen? Hur mycket av Andens verk och Andens gåvor finns det exempel på i dess historia? Jag har länge tänkt att jag ska försöka finna svaret på detta men har inte hittat mycket skrivet om det. Nu har jag äntligen hittat en del och börjar så smått urskilja det intressanta svaret.
I boken Biblical Interpretation in the Anabaptist tradition skriver Stuart Murray om Anabaptismen och Anden. Han har också skrivit om det på nätet i en artikel som heter Anabaptism as a Charismatic Movement.
Det är välkänt att Anabaptismen talar mycket om Anden. Det är troligen den rörelse på 1500-talet som talar och skriver mest om Andens verk. Betoningen ligger på att bli född på nytt av Anden och få kraft att leva ett nytt liv. Erfarenheten av Anden är viktig. Det är tydligt att deras betoning låg på att erfarenheten av Anden ger kraft till ett heligt liv och inte på karismatiska fenomen. Men de karismatiska gåvorna finns där även om de är svåra att upptäcka eftersom senare tiders Mennoniter och Hutteriter ofta tonat ner den karismatiska sidan hos Anabaptismen.
Stuart Murray pekar på några olika saker. Det var inte bara extrema grupper som upplevde karismatiska fenomen, utan många av de mest respekterade ledarna rapporterar om sådana. Flera av medlemmarna i den första församlingen i Zürich hade syner (t.ex. Grebel, Mantz och Blaurock). Hans Hut hade profetiska drömmar och visioner. Jakob Hutter hade en övernaturlig dimension i sin tjänst och menar att under och tecken bekräftade hans kallelse. I ett brev 1535 skriver han att Gud "har gett mig sin välsignelse. Han har gjort sitt ord levande i mig och i många av dem till vilka jag har proklamerat Hans vilja och bekräftat ordet genom sin helige Andes verk med mäktiga under och tecken."
Det finns många exempel på profetior och profetiska budskap och till och med något enstaka omnämnande om att tala i tungor. Hos Pilgram Marpeck (en mycket sansad och respekterad ledare) finns en text som berättar om märkliga mirakel. Marpeck förkastar uppfattningen att under och tecken bara skedde på apostlarnas tid och berättar om troende som gått till avrättningsplatsen för att bli martyrer med glädje "genom den överflödande trösten och kraften i den helige Ande." Han fortsätter sedan: "Man förundras när man ser hur den trofaste Guden (som överflödar med godhet) har uppväckt flera av dessa Kristi bröder och systrar från de döda, efter att de blivit hängda, dränkta eller avrättade på något annat sätt. Fortfarande idag lever de ibland oss och vi kan höra deras vittnesbörd." Marpeck drar slutsatsen att sådant endast händer bland dem som är fyllda av Guds levande ord och Andens kraft.
Det finns alltså en karismatisk dimension i den tidiga Anabaptismen och den kan i någon mån ses som en föregångare till Pingstväckelsen. Jag tänker fortsätta att jobba med den här frågan och leta efter mer material. Jag tycker att den är intressant.
Som jag ser det ligger inte Pingstväckelsens framtid i att söka sig till den ortodoxa eller katolska traditionen, utan i att upptäcka sina rötter i den anabaptistiska visionen om efterföljelse i Andens kraft.
För övrigt kan jag nämna att Murrays bok Biblical Interpretation in the Anabaptist tradition är helt lysande. Det bästa jag läst på länge. Jag återkommer med en närmare presentation inom kort. Om du är intresserad kan du läsa en längre sammanfattning av boken här http://anabaptistanglican.blogspot.com/2007/05/sabbatical-report-8-...
Replies to This Discussion
-
Permalink Reply by Micael on
-
Det är fantastiskt egentligen att den tidiga anabaptismen var karismatisk och den tidiga pingströrelsen var pacifistisk (se t ex http://www.pcpj.org/index.php?option=com_content&task=view&... för en lång men lättläst och humoristisk artikel som utforskar pingströrelsens ursprungliga pacifism). Likaså var urkyrkan både karismatisk och pacifistisk. Jag tror definitivt att både pacifism och karismatik ska känneteckna ett liv i Jesu efterföljd.
-
-
Jag gjorde en liten sammanställning av den tidiga pingströrelsens pacifistiska uttalanden här: http://www.christarchy.com/profiles/blogs/early-pentecostal-pacifism
-
Permalink Reply by Tom Rutschman on -
Spännande likheter. Kanske förnyelserörelser ofta har liknande betoningar? Även vuxendop blev ett arv frikyrkorna i bl.a. Sverige fick av anabaptister enligt vad jag förstår.
-
Permalink Reply by Jonas Melin on
-
Ja, troendedopet kom till Sverige i slutet av 1840-talet främst genom inflytande från baptister i England, Nordamerika och Tyskland. Det var holländska mennoniters påverkan på engelska separatister (flyktingar bosatta i Amsterdam) som gav upphov till att troendedopet kom till England och den engelska baptismen föddes på 1600-talet. Däremot finns det nog ingen direkt historisk koppling mellan anabaptismen och den svenska baptismen, vad jag vet. Någon annan kanske har annan information om detta.
About
Badge
Sites of Interest
The Jesus Manifesto is a webzine that asks "what does it mean to follow Jesus in the shadow of the Empire?"The Common Root
Christian Peacemaker Teams
Jesus Radicals
New Monasticism
Relational Tithe
The Catholic Worker Movement
Events
© 2010 Created by Mark Van Steenwyk on Ning. Create a Ning Network!
